morithiel

Okej, i söndags tappade jag tron på mänskligheten. I may never recover.
Michelle ville gå på spök tour uppe på Q-station så jag och Alyssa följde med. Jag gillar spooky things och var excided to go. För det första var det svin kallt den kvällen och blåsigt. Alyssa och Michelle tyckte att det var väldigt konstigt att jag som svensk frös så mycket i Australien. Jag vet inte vad det var för fel på alla andra för det var cold to the bone väder men folk gick i tunna små tröjor medan jag hade min tjocka GC hoodie och jacka över det.

Men i alla fall så gick vi då på denna spök tour runt the Quarantine station. Det var här alla som kom till Sydney fick sitta i karantän under 1800-talet till 1950-talet. Riktigt mycket folk trillade av pin här vilket har gett det ryktet om att vara det mest haunted place in Australia. Jag trodde att det skulle vara mer historia baserat fast i en läskig setting och lite här och där skulle någon hoppa fram eller göra nått ljud. Typ en standard spök tour. Men nej detta skulle tydligen vara på rikigt. Vår guide tog hela "spöken finns överallt här" ohälsosamt allvarligt. Och resten av vår grupp följde hans spår och skapade mass hysteri varje gång ett löv rörde på sig. Väldigt tröttsamt kan jag säga er. The tour varade 19.00-10.30 och jag ville gå hem 19.05 och det hände så mycket skit på dessa timmar men detta var det värsta:

The low points

1. I ett av husen bodde ett spöke som hette Mathilda som gillade att strypa kvinnor. Jag och resen av gruppen blev total förbjudna att säga mitt namn för det skulle göra spöket argt. Jag skrattade åt detta men när Alyssa sa mitt namn sa en kvinna åt oss att inte göra spöket argt för min säkerhet. RELAX WOMAN

2. I sjukhuset sa guiden att vi fick lov att prov ligga i sängarna men att vara beredda på att då skulle vi bli omhändertagna av spök nurses. När vi gick in sa han till oss att man kan se på sängarna att spökena har legat i dem. Men alla men hjärna kan ju räkna ut att det är förra gruppen som prov låg i sängarna. Jag hade ont i min rygg så jag satte mig på en av sängarna och Michelle som var rädd tittade på mig med stora ögon och viskade: Phoebe you are soo bad ass!
Michelle kallade mig Phoebe hela touren eftersom mitt namn var tabu.  

3. Under sjukhus visiten frågade guiden om någon i gruppen ville dela med sig av en erfaranhet de haft med spöken. Jag skrattade innombords men 7 personer räckte upp handen. Vad som följde var vädigt pinsama och dumma historier men den värsta var en medelålders kvinna som jag misstänker har alldeles för många katter hemma som berättade om en dröm hon haft där hon såg ett spöke i sitt hus. En dröm är en dröm, men hon såg detta som bevis för att hon har ett spöke hemma hos sig. Förra veckan drömde jag att Benji ifrån GC bodde i farmor och farfars ugn. Men jag ser inte att det kommer att hända i den närmaste framtiden......

4. Guiden försökte också frammana ett spöke genom att öppna ett para dörrar och sedan säga: Ghost if you are here close the doors............ Inget hände, verkligen en överaskning. Men ni måste förstå är att resen av gruppen med undantag för mig och Alyssa stirrade skräkslaget på dessa dörrar. Det om något var skrämmande.

5. Det värsta kom när the tour finally var nästan over och guiden frågade om någon ville säga något till spökena. Och självklart ville folk "prata" med spökena och började prata ut i luften med sjukt mycket respekt i rösten saker som tack för att vi fick vara här, vila i frid och massa sånt. Riktigt pinsamt var det.


Jag brukar älska spooky things men detta var bara löjligt och alldeles för seriöst. Och om någon ska claim to have real spöken så får de faktiskt komma med bättre saker än löv och tabu förklara mitt namn. Det var en köldskada och 36 dollar som jag aldrig får tillbaka. 

p.s. Denna veckan ska vi få reda på vem som blir RA. Tyvärr har jag också fått veta att i år har de haft fler sökande än någonsin innan. Inte precis uppmuntrande. Jag både vill och verkligen behöver bli RA. Om jag blir Ra skulle allt falla på plats så perfekt.